Close

7 November, 2019

A Toe In The Water

Okay, I could tell the usual stories about living in Sweden – you’ve heard variations of them a million times. The ones about Swedish being such a difficult language. It is. I have been here ten years off and on and can still only hold conversations with three year olds. Or the endless horror tales of the tvatt stuggen. Not completely true, but strange for sure. Ah yes and then there are the cold, dark winters. Also true but also beautiful. At least inside you are warm. In Ireland where I come from, it is often difficult to tell the difference between the temperature inside and out.

This blogpost was written by Letty.

Then there are the difficulties of breaking into the Swedish society where they carry the pursuit of individualism to an extreme. It certainly is a challenge. You could be sitting with a rope around your neck and the Swedes would think twice before enquiring if you are OK. Not to sound glib or diminish any trials you are currently undergoing, but isn’t if difficult to fit into any place that is not your home? Every culture has its own idiosyncrasies. Half the battle is won in the decision to leave where you are and try somewhere else. So what, you may ask, am I going to write about?

The thing that really interests me is not the actual landing but the journey to get there. Think about it. It would seem to me that women come to Sweden because they have either met a Swede or have a job that has sent them to the Tundra. I don’t think I have met anyone who decided off their own bat to travel to Sweden. I know you are out there. I just haven’t encountered you. When I reflect on my life and, unfortunately, I have a lot of years to cast my mind back on, I can safely say that I never envisaged that at 52 I would be completely reinventing my existence. I could never have foreseen that my journey would have led me to Scandinavia.

Never.
So, where to begin? I have to go back some years in order to determine the roots of this particular journey. I will try to make it brief but it is hard to actually connect the dots and excavate the truth. I do tend to ramble on so if you want to stop reading now, who could blame you?

Right, it was in another country, not my home , where this all started, although  I didn’t realize it at the time. This is why retrospection is so intriguing. To actually make sense of this to myself, I have to go back twenty years. I can hear you sighing but I do not intend to delineate every year so rest easy. This journey was not like a package holiday. It was more like going through the Sahara on a camel, blindfold and without a guide. 

I think that’s enough from me for now but if you want to hear my partner’s journey and you understand Swedish, then read on. I have no idea what he is saying!

Det var en mörk och stormig natt, en sån där natt när det är omöjligt att sova, timmarna sniglar sig iväg och natten verkar aldrig ta slut. Åter igen så tassar jag ut i köket och öppnar kylskåpet, varför gör man så, jag var ju där för en halvtimme sedan?? Har jag plötsligt varit och storhandlat och glömt bort det.. Trots att jag VET att det bara finns en ostbit, en halvkramad Kalles samt en massa andra tråkiga saker, så bara måste jag. Förmodligen handlar väl det hela om att man någonstans lever på hoppet om att något kan och ska bli annorlunda. Viljan att inte ge upp är nog bland det starkaste draget vi har som människa, att tro på något positivt när det är som jävligast. Sen gäller det att ha tur, men även att på något sätt ta rätt beslut, eller att rätta till dom som blir fel, eller låta någon annan ta ett beslut som låter fel men som sen blir rätt. Vänta nu, nu vart det väldig svamligt, men med lite tur så kanske den här historian rätar ut en del frågetecken.

Så tillbaka till dessa sömnlösa nätter, det är inte så att det är det bedrövliga vädret där ute, eller de otaliga blodtransporterna som ylar nere på gatan som håller mig vaken. Nej det här ligger mycket längre bort i tiden, från dagen när allt rasade samman. Då känslan av att vara värdelös, otillräcklig, övergiven, grundlurad. Listan kan göras hur lång som helst men det är väl ingen poäng med det, några av oss har varit där och några har sluppit. Eller har vi alla varit där på något vis…

Mitt i allt kaos lyckades jag mobilisera lite förnuft och bestämde mig för att göra en resa, varför inte bryta med gamla vanor och helt enkelt bara sticka iväg, hur svårt kunde det vara. Mycket.  Redan på bussen till Arlanda så ångrar jag mig, vad fan ska det här vara bra för, jag tycker väl inte om att resa när allt kommer omkring. Det kommer säkert att vara alldeles för varmt och svettigt, men å andra sidan är nog ölen billig. En massa främlingar som man ska låtsas gilla på en halvtaskig skolengelska och som ändå inte fattar hur man mår och känner egentligen, etc. etc. Hur som helst kan jag inte minnas att humöret var på topp, jag kunde lika gärna ha åkt hem igen helt övertygad om att det bara är idioter som åker utomlands.

Jag hör att hon vänder på sig där inne i sängen, lyckligtvis kan hon sova den här natten, men jag vet att även hon tassar omkring och gläntar på kylskåpsdörren då och då. Hon som förändrade allt, hon som lappade ihop mig, jag som lappade ihop henne. Ibland måste man bryta sitt mönster och helt enkelt bara köra ner en fot i vattnet även om man vet att det är svinkallt.  Hon hade inte legat där om jag inte hade varit så urbota korkad och gjort den där resan…

Letty’s bio

New
Born in 1957 when dinosaurs roamed the earth and televisions were black and white.
Still New
Teenage years.  Counting pimples, writing valentine cards to myself, dodging bombs in war torn Belfast.  Waiting to be invited to the party.
Newish
Adulthood.  I am the party.  Developing a talent for addiction, unfortunate choices  and bad hairstyles.
Discovering that work is a necessary evil and that marriage is a life sentence without the satisfaction of murder.
Embracing contraception with enthusiasm until a dodgy diaphragm left me embracing my son.
Counting  wrinkles.
Renewed
No more work
No more husband
No more Belfast
Much more Stockholm
Much more love
Much more me.
SLUTET

The Newbie Team
The Newbie Team posts news, tips and general goodness that can be useful for all Newbies. We always try to find Newbie related information that will help all Newbies on their new life in Sweden.
Please let us know if there is something you wish we'd write more about and we will try to add it to our repertoire.
Shares